Sökresultat:
916 Uppsatser om Subjektiva bedömningar - Sida 1 av 62
Utmaningar vid en tillf?rlitlig nedskrivningspr?vning av goodwill
Bakgrund och problembeskrivning: V?rdering baserad p? subjektiva bed?mningar och
sv?righeten att fastst?lla ett exakt v?rde leder till os?kerhet i redovisningen. Utformningen av
IAS 36 g?r att f?retag kan g?ra olika bed?mningar i liknande situationer, vilket skapar
variation i redovisningen. Att s?kerst?lla en tillf?rlitlig post ?r sv?rt och v?cker fr?gor om hur
det hanteras praktiskt.
Rättssäkerheten vid tillämpning av LVU 2§ : En kunskapsöversikt
Studiens syfte var att underso?ka hur ra?ttssa?kerhet vid socialna?mndens respektive domstolens bedo?mningar ga?llande LVU 2§ beskrivs och diskuteras i aktuell forskning. Efter en utfo?rlig so?kning fann vi 12 avhandlingar och artiklar som o?verenssta?mde med studiens syfte. Resultatet av studien visar att socialna?mndens bedo?mningar i ho?g grad a?r subjektiva och att lagens formulering ger stort utrymme fo?r tolkning.
IAS 38 i Praktiken. En Analys av Revisorers och Finansiella Rapport?rers Perspektiv vid F?rv?rv av Immateriella Tillg?ngar
Bakgrund och problem: V?rderingen av immateriella tillg?ngar enligt IAS 38 pr?glas av
betydande subjektivitet, vilket skapar os?kerhet och variation i rapporteringen. Detta f?rsv?rar
j?mf?rbarheten mellan f?retag och p?verkar intressenters beslutsfattande. Trots uppdateringar
kvarst?r utmaningar, s?rskilt i en f?r?nderlig och digitaliserad ekonomi.
Syfte: Att utforska och analysera olika akt?rers uppfattningar av IAS 38 vid f?rv?rv av
immateriella tillg?ngar, samt identifiera utmaningar och bed?ma hur v?l standarden fungerar i
praktiken.
Metod: En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av revisorer och ekonomiansvariga
inom olika branscher.
I lagens namn? Poliser och etiska beslut.
Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.
I lagens namn? Poliser och etiska beslut.
Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna
yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har
olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att
underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt
eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad
som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.
Subjektiva upplevelser i split-screen
Split-screen innebär att filmduken är uppdelad i flera delar. Uppsatsen behandlarfilmer där subjektiva upplevelser beskrivs med hjälp av split-screen. Det är ett berättande utifrån en karaktär. En subjektiv upplevelse kan vara en dröm, en hallinucation, ett minne, eller förnimmelse. Split-screen har funnits sen filmens begynnelse och haft sina glansdagar på bland annat 1910-talet och 1970-talet.
Individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdo?men : ? Vilka former av bedo?mning fo?rekommer?
Studiens syfte var att belysa och kategorisera inneha?llet i de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdo?men pa? na?gra grundskolor. Vidare syftade studien till att analysera inneha?llet i utvecklingsplanerna fo?r att visa vilka summativa respektive formativa bedo?mningar som fo?rekom. A?ven andra former av bedo?mningar identifierades.
Subjektivt välbefinnande : Betydelsen av extraversion, neuroticism och snabbheten i affektiva bedömningar
Huvudsyftet med undersökningen var att utröna om det subjektiva välbefinnandet bättre prediceras av neuroticism än extraversion, samt om neuroticism och reaktionstiden för negativa bedömningar är mer betydelsefulla för det subjektiva välbefinnandet än extraversion och reaktionstiden för positiva bedömningar. Andra undersökningar har gett blandade resultat. I den första studien var deltagarna 184 personer i åldrarna 16-67 från en arbetsplats, två gymnasieskolor, två bibliotek samt en komvuxskola i södra Sverige. En enkät användes för självskattningar av neuroticism, extraversion samt det subjektiva välbefinnandet. Korrelationer och en multipel regressionsanalys visade att neuroticism var en starkare prediktor än extraversion till det subjektiva välbefinnandet.
Gravida kvinnor med missbruksproblematik Ur den professionellas perspektiv
Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.
Hur påverkas revisorns subjektiva bedömningar av datorstödd revisionsmetodik?
Revisorns huvudsakliga uppgift kan sägas vara att fungera som en kvalitetssäkrande länk mellan redovisningsskyldiga och redovisningsberättigade. Den information som de redovisningsskyldiga lämnar ut får med hjälp av revisorns kvalitetssäkring en ökad trovärdighet för de redovisningsberättigade. Metodiken revisorerna använder för att genomföra denna kvalitetssäkring debatteras flitigt. Ett inslag i debatten är den avvägning av struktur kontra subjektiva bedömningar som revisionen kräver. Att följa en tydligt utarbetad struktur kan leda till att utrymmet för subjektiva bedömningar minskar.
I gr?nslandet mellan sjukt och friskt: Orsaksf?rklaringar till sinnessjukdom i r?ttspsykiatriska unders?kningar fr?n 1947
Kliniker beh?ver vara uppm?rksamma p? risken f?r att moraliska v?rderingar p?verkar den psykiatriska bed?mningen. Vilken diagnos som st?lls f?r konsekvenser f?r v?rdplanering och inom r?ttspsykiatrin ?ven f?r frihetsber?vande ?tg?rder. Beteendenormer varierar ?ver tid och det ?r sv?rt att uppt?cka hur samtida v?rderingar ser ut samt hur de kan influera bed?mningar.
Goodwill och finansiella instrument värderade till verkligt värde nivå 3 : Ett verktyg för banker att manipulera resultatet?
Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.
Studenters subjektiva välbefinnande utifrån graden avoptimism och val av copingstrategier
Syftet med studien var att undersöka om optimism och val avcopingstrategier påverkar det subjektiva välbefinnandet hosuniversitetsstudenter, samt om graden av optimism har en betydelse.144 studenter deltog i en enkätundersökning via ettbekvämlighetsurval. De väletablerade mätinstrumenten Brief COPE,LOT-R samt SWLS användes. En stegvis multipel regressionsanalyssamt oberoende t-test utfördes i SPSS. Resultatet visade att optimismoch val av copingstrategier påverkade subjektivt välbefinnande, samtatt högre optimism associeras med högre välbefinnande ochemotionsfokuserade copingstrategier. Vidare visade resultatet attdysfunktionella copingstrategier användes i högre utsträckning avstudenter med låg optimism.
Beslutsinstanserna i de svenska storbankerna : Vad prioriterar de i kreditbedömning av företag och varför?
Kreditbedo?mning a?r ett viktigt verktyg fo?r de svenska storbankerna i rollen som kapitalfo?rmedlare fo?r fo?retag. Den kan baseras pa? de 5 C?na och genomfo?ras pa? flera olika beslutsinstanser. Det finns ett praktiskt och ett teoretiskt problem i hur bankerna skall organisera kreditbedo?mningen da? tidigare forskning a?r oense om prioriteringen i kreditbedo?mningen pa? olika beslutsinstanser och vad som fo?rklarar det.
Blodtrycksm?tning inom intensivv?rd. En kvantitativ observationsstudie
Bakgrund: Att monitorera och bed?ma blodtryck ?r vanligt f?rekommande inom intensivv?rd. Ett adekvat blodtryck ?r av stor vikt f?r den kritiskt sjuka patienten och intensivv?rdssjuksk?terskan ?r ansvarig f?r att monitorera och vidta ?tg?rder f?r att uppn? ett adekvat blodtryck. Tidigare forskning visar att det finns skillnader i blodtryck uppm?tt med invasiv och icke-invasiv m?tmetod.